Å SÅ RÅÅÅÅLEN

Hur mår råååålen, det enda djur i världen som stavas med fyra å, ålen som lever i ån
som rinner genom Råå?
         Anders Pålsson, som står på kajen i Råå och reder ut näten efter nattens fiske, 
säger att Råååålen inte är hemma, hans aktuella position är någonstans mellan 
Sargassohavet och Råå.
         Anders är tillsyningsman för fiskeläget. 15 båtar fiskar på läget. Det låter inte 
mycket, vid sekelskiftet var Råå det största läget på svenska kusten med över 300 
fiskande båtar. Sen slog sillen fel, folk började ta jobb i industrierna inne i Helsingborg,
det var tryggare än fisket. Men Anders Pålsson ser ljust på sitt yrke, ärvt efter far och farfar. 
För bara några år sedan hade man anledning tro att fisket skulle dö ut. Endast fyra båtar 
envisades med att hålla igång. Men ungdomen har vänt tillbaka till fisket, man har upptäckt 
friheten och den friska arbetsmiljön och satsar på nytt. Därför fiskar 15 båtar i Råå i dag, 
kanske 20 i morgon. Det våras för fisket i Öresund.
         Anders nät är andra grejor än förfäderna hade att slita med, japansk manofila nät i 
polyester med 28 millimeters maskor, 50 meter långa och 8 meter djupa. De kostar 800 kronor 
styck och det går väl sisådär 25 nät per båt, så visst är det en slant att satsa för den som vill 
nyinvestera i fisket.
         Sommartid är det rödspättan man tar i Sundet. Håll er framme något sånär i tid på 
morgonen när Anders Pålsson och hans kolleger styr in genom pirhålet och har båtarna 
rågade med sprattelfrisk rödspätta. Den säljs till turisterna vid kajkanten.
         — Rödspättan ska vara pinfärsk, isar man den förlorar den smaken, säger Anders.
         — Ska den stekas?
         Anders tittar häpet på den okunnige upplänningen. Stekas? Nej, färsk fisk ska kokas, det 
är bara ankommen fisk man steker. Rödspättan från Råå blir bäst om han kokas med en
gnutta salt samt serveras med vitsås och hackad persilja. Då är den en njutning som bara 
Rååbor och morgonpigga turister kan unna sig.
         Men den där råååålen då?
         Jo, säger Anders Pålsson, sanningen om den, är att han inte finns. Det är klart, att någon 
liten ålpinne skulle man kanske ta upp om man lade en rev eller en ryssja, men den ål som finns 
i Rååån ligger i sump. Det förhåller sig nämligen så med ål, att den måste sumpas i sött vatten för 
att stå sig. Det gäller merparten av fisk som fångas i salt vatten, att ska den stå sig längre tid i
sumpar, måste den sumpas i sött vatten. I alla tider har därför Rååån tjänat som sumpställe för ål, 
inte minst för de danska fiskarnas räkning.
Men ål, säger Anders, ål är det så uschligt med, så danskarna ser vi inte längre till. De får inte mera 
ål än de kan sumpa hemmavid numera.
         Så var det med det.