Varning för Petterssonbåtar!


    SE-special: Gits Olsson     
nr 15 1969         
••• En godtrogen köpare gav 4 000 för en sån här båt. Ska han åka i den får han laga den för 8 000. Det är bara en av många s k Petterssonbåtar som varje vår utbjudes som fynd i annonserna, vackra ovan vattenlinjen, vrak inunder.
•   Det är vår och Petterssonbåtarna har börjat dominera annonsspalterna. Det gör dom varje år. Den här våren står dom i prisklassen 2 000—5 000 kr allt efter ålder, skick och motorutrustning. Denna vår liksom under alla tidigare vårar kommer människor som förlorat sej i drömmar om båtweekender på sommarblåa skärgårdsfjärdar att köpa dessa Petterssonbåtar. I sommar liksom alla tidigare somrar kommer somliga Petterssonköpare att inse att de har gjort sitt livs dummaste affär.
    Det är vår och det är dags att utbrista i en mycket bestämd VARNING FÖR PETTERSSONBÅTAR!
    Varför? Jo, därför att Petterssonbåtarna har gjort sitt. De är för gamla och börjar därmed bli alltför riskabla.
    Vem var Pettersson? Jo, båtkonstruktören C G Pettersson, han som på 20-talet ritade och byggde den första Petterssonbåten och fann att den blev så populär att den byggdes i flera tusen exemplar. Pettersson har gått till båthistorien som den som satte svenska folket i sjön. 
•   Historierna om Petterssonbåtarna är legio. De flesta anspelar på skrovets form, Petterssonbåtarna är långa cigarrer till flytetyg. De är ofta upp till 6—7 meter långa men bara 1,20—1,50 breda.
    Därför säjs det att Pettersson inte bara satte svenska folket i sjön, han hade också ett avgörande inflytande på den svenska nativiteten. Ruffarna i Petterssonbåtarna är nämligen så smala att man och hustru inte kan övernatta i dem utan att hustrun blir med barn.
•   Det har sagts att Petterssonbåtarna är dåliga sjöbåtar. De är så ranka att de slår runt om man ställer ifrån sej en pilsner. Det har sagts att dom är så ranka att man vid utdragning av en oxeltand måste dra ut oxeltanden på andra sidan också för att inte få slagsida på båten.
•   Säja vad man vill om Petterssonbåtarna, under 20- och 30-talen nådde de en popularitet som endast kan jämföras med T-Fordens framgångar till lands. Båtarnas vackra gång i sjön, de stora stuvningsutrymmena och det smala skrovets fartuppdrivande egenskaper var bara några av de faktorer som kom svenska folket att älska denna Petterssonbåt,
    Det byggdes Petterssonbåtar uti Norden ända fram till kriget, då större delen av tillverkningen upphörde, Att hitta en Petterssonbåt i dag som är yngre än 30 år är ganska svårt, de allra flesta har 40—50 år på nacken.
•   Det är närmast ett under att de alltjämt hänger med. Tack vare en genialisk konstruktion, ett fint virke, i de allra flesta fall Hondurasmahogny, och den kärleksfulla omvårdnad som endast kommer familjebåtar till del, har de överlevt, Men ingenting håller i evighet, och allt oftare dyker det UPP rapporter om otäcka tillbud med Petterssonbåtarna.
•   Dessa båtar byggdes aldrig för högsjöfart. När Petterssonbåten byggdes var det ännu för båtstockholmaren ett sjusärdeles marint äventyr att ta sej någon sjömil bortom Vaxholm. Petterssonbåten är en typisk inomskärsbåt. Skrovets form gör att den vid gång i hög sjö tar för mycket vatten över sej. Dagens skärgårdsentusiaster ska ut till havsbandet, till de allra yttersta skären, där man slipper se fritidsbebyggelsen och inte riskerar att störas av vattenskidåkare och plastraggare. Men när kommunalarbetare Pettersson råkar ut för hög sjö i havsbandet med den begagnade Petterssonbåten tungt lastad, händer följande. När skorven slår botten i en brottsjö fläks bottenborden upp. Nitarna släpper och borden spretar ut som chokladflan i en tusenbladstårta. Kommunalarbetare Pettersson får styra upp skorven på landet kvickt som ögat om han inte ska sjunka med familj och allt.
•   Petterssonbåtarna köps ofta i sjön. Spekulanten Karlsson vankar utmed bryggorna i Pålsundet i Stockholm, ett Pearl Harbour för Petterssonbåtar. Det står “Till salu” på en av de vackraste. Den nyfernissade Hondurasmahognyn lyser i solen och reflexerna glittrar i ruffventilernas vackert slipade glas. Båten bär alla spår av att vara ytterst välskött och 4 200 är inget opris när det sitter en ganska ny Albin i den. Spekulant Karlsson märker redan på jungfruresan att han gjort en alltför snabb affär. Spekulanten Karlsson pumpar, fru Karlsson pumpar, barnen Karlsson pumpar, men båten tar in vatten fortare än någon hinner pumpa. Spekulant Karlsson ringer upp förre ägaren och ryter i luren. Denne säjer att för det första så har Karlsson köpt båten i befintligt skick, för det andra så är det friborden som läcker därför att båten legat stilla så länge att de torkat. “De tätar igen efter några turer där borden fått svall på sig,” Karlsson spolar friborden för att de ska täta och gå hem. På morron, när han ska titta till båten, finns den inte där. En sträckt fånglina från bryggan spikrakt mot botten skvallrar om var fartyget befinner sej. Det var botten som läckte.
•   Alla experter på båtar tycker att Petterssonbåten är en underbar båt. Men alla är också ense om att för varje år som går måste man förhålla sej alltmer kritisk till dem som salubjuds.
•   Claes Strömberg och Gunnar Willén på Ornövarvet, ett par av östkustens erfarnaste experter på träbåtar och specialister på renovering av äldre träskrov, pekar på ett utsökt vackert Petterssonskrov på varvet och säjer:
    — “Sassa” kostade 4000 kronor, Titta vilka linjer, titta vilket handarbete i sittbrunnen, vilket vackert detaljarbete i skarndäckets språng. . . visst hade båten i toppskick varit värd priset! Men han som köpte den får betala 8000— 10000 kronor i reparationer om han ska kunna få båten sjöduglig. Trots ett mycket vederhäftigt yttre är båten rena vraket. Ägaren begick misstaget att köpa båten i sjön. Han kom hit med henne för att hon läckte så förbannat. Vi drog upp henne på slipen. Man kunde plocka bort borden i kölsvinet med fingrarna. Vi hittade 1,2 kilo Plastic Padding i aktern. Vidare petade vi bort drygt 2 kilo modellera, grå lera i akterskeppet och röd lera i förskeppet. Allting var uppruttet och båten helt livsfarlig att färdas med.
    — Hondurasmahognyn, som man byggde båtar i för 40 år sen, var ett fantastiskt material, säjer Claes Strömberg. Och egentligen är det fel att säja att Pettersson båtarna ruttnar. . . vad som händer med dem är att mahognyn sprängs. När man drar upp sin Petterssonbåt för sent på säsongen, hinner mahognyn inte torka ur innan kylan kommer. Fukten inuti virket fryser och virket sprängs sönder. Nitarna släpper vid spant och stock.
•   Samma sak händer med eken i dag. För 40 år sen byggdes båtar i svensk ek och då var ekbåtar något förnämligt. En ekbåt i dag ger vi inte mycket för. Den är byggd i dansk och polsk ek, som saknar den svenska ekens förmåga att stå emot vatten. Vi får in båtar här som har en sarg som är fin som det mest välpolerade kamrersskrivbord. Men lutar man sej mot så far man rakt igenom. Eken är upprutten inifrån. På ytan har fernissan konserverat virket. Många ekbåtar är bara ett tunt skal fernissa!
•   Mycket ska man höra innan öronen trillar av. Båtbyggarna Strömberg och Willén säjer:
    — Det finns egentligen bara ett ändamålsenligt material att bygga båtar i nuförtiden, plast!
    — Vi skämtar inte, säjer Strömberg. Bygg gärna båtar i det trävirke som står till buds i dag, det finns ju inget vackrare än träbåtar. Men sätt dom inte i sjön, för det tål dom inte,
•   En av landets förnämsta båt experter, marindirektör Curt Borgenstam, säjer till SE:
    — Även om inte alla Petterssonbåtar är mogna för utmönstring så finns det i dag all anledning att mana till stor försiktighet vid köp. Till den som funderar på att köpa en av dessa Petterssonbåtar som, nu dagligen utannonseras till försäljning skulle jag vilja säja så här:
1.)   Inspektera båten på land. Ta gärna med er en expert, för det är mycket svårt för lekmannen att avgöra konditionen hos, ett båtskrov. Även experten       kan famla i blindo ibland, dolda frostsprängningsskador kan undgå även hans falköga.
2.)   Överenskom med ägaren om en provtur. Ni måste ju känna efter hur båten går i sjön och ni måste vädra som en spårhund efter bensin- eller oljelukt       som kan tyda på läckor i rörsystemen, vilket är mycket vanligt på den här typen av båtar. Vidare måste ni vara lyhörd för vibrationer som kan       härröra från krokiga propelleraxlar eller glappa axellager.
    — Det är lika livsfarligt att köpa en så här gammal båt efter att endast ha sett henne sjön.
3.)   Köp båt nu! Det är den enda tiden på året då ni bör köpa båt, eftersom det är den enda tiden då ni har chansen att se den både på land och i sjön.
•   Sen är det en sak till som marindirektören vill rekommendera:
    — Byt motor! Och byt till en modern, lätt motor av inombords typ som ni placerar på den gamla motorns bädd. Försök som gjorts att montera INU-aggregat på Petterssonbåtarna har ofta stupat på båttypens speciella akterspeglar, som ibland kan vara spetsiga och ibland kan vara olämpliga därför att lutningen är för stark. Och de försök som gjorts att sätta högvarviga utombordsmotorer på Petterssonbåtarna är en styggelse, Petterssonbåten är dock en gammal klassisk båt som man inte ska genera med sådant!